Replik: Ändra aldrig på ett vinnande lag – Johan Nordlander

Replik: Ändra aldrig på ett vinnande lag – Johan Nordlander

Med anledning av Henrik Dalgards artikel ”Varför gick det som det gick” som behandlade uppkomsten av valresultatet har Johan Norlander inkommit med nedanstående replik. Henrik Dalgards ursprungsartikel finns länkad längst ned på sidan

Inom fotbollen finns ett talessätt ”Ändra aldrig på ett vinnande lag.”. Samma filosofi tenderar ofta att återfinnas inom politiken. För så länge ett parti går bra i opinionen så finns det inget skäl att ifrågasätta framgången. Politiken är attraktiv och så länge den förblir det så finns det ingen anledning att byta ut den. Saken är dock den att det borde det kunna göras.

Det omvända kan även sägas om partier i motvind. När det går dåligt så beskylls alltid politiken som drivs, eller vem som driver den, och då krävs en förändring. Det är därför vi har sett partier som Kristdemokraterna, Moderaterna och Socialdemokraterna, under den gångna mandatperioden, ute på en ökenvandring efter sin sanna politik. Kristdemokraterna lyckades finna den innan valet. De fann den som ett borgerligt parti som sätter välfärden i centrum. Det de fann var dock inte deras sanna ideologiska jag, utan en politik som väljarna gillar.

Så länge som Socialdemokraterna baserar att de behöver leta efter en ny politik baserat på opinionssiffror så kommer de aldrig hitta rätt. Om Moderaterna ska drömma sig tillbaka till valet 2010 som opinionssiffrorna som de ska förhålla sig till så kommer de heller aldrig hitta rätt. Åsikter förändras och det handlar att som parti kunna hantera det.

Det som styr dessa förändringar av åsikter är främst nyheter. Det beror inte på att ett gäng politiker går ihop och långsamt börjar förändra människors åsikter genom artiklar på debattsidor. Det tydligaste exemplet på detta är miljöpartiet. De stiger av att det som pratas om miljön i nyheter. De stiger inte av att de konsekvent pratar om det.

För saken är den att åsikter är som vilken vara som helst som vi konsumerar. De fluktuerar med trender som precis allt annat i vårt samhälle. Konjunkturcykler är förmodligen det tydligaste exemplet på detta. Det är ingen tillfällighet att vi ofta sitter med borgerliga regeringar runt lågkonjunkturer. Samma sak gäller för att kunna hitta rätt som företag så gäller det att hitta en vara som efterfrågas av marknaden men som inte existerar i det nuvarande utbudet. Det är såhär som partierna som gått framåt i valet har hittat rätt. Det är inte för att de är dem mest ideologiskt rena eller för att de starkt opinionsbildat för den. Det är för att dem hittar en politik som efterfrågas av väljarna och som ingen annan levererar.

Vänsterpartiet har en socialism som hjälper utsatta och som inte viker sig. Sverigedemokraterna kritiserar invandring och den rådande ordningen. Centerpartiet har en marknadsliberalism som stöttar företag och agerar humanistiskt. Det är politik som efterfrågas av väljarna och som de känner att de inte får hos sitt nuvarande parti. Av dessa partier så är det Centerpartiet som i mitt tycke har mest intressanta utvecklingen. För det vi ska komma ihåg är att väljare inte bara går till ett parti utan de måste även gå ifrån ett annat.

Den politik som Centerpartiet driver idag som mest skulle förknippas med den som drevs av Reinfeldtregeringarna 2006-2014. När Moderaterna tappat fram till och efter valet 2014 så begav de sig ut på en jakt efter ny politik. Resultatet blev en mer konservativ politik. Då blev det många moderata väljare som ville ha en mer liberal politik som började leta efter ett nytt parti. De fann det i Centerpartiet.

Liknande strömningar kan ses från alla ökningar och minskningar av partier. Moderater som sökte efter invandringskritik hittade det i Sverigedemokraterna. Vänsterväljare från Feministiskt Initiativ och Miljöpartiet som sökte en konsekvent vänsterpolitik fann det i Vänsterpartiet. Partiet som väljarna lämnar förespråkar helt enkelt en politik som inte längre efterfrågas av dem väljarna. Det har inget med att driva opinion och ha en stark ideologisk ryggrad att göra. Partierna de lämnar agerar som att det är de som misslyckats och tänker inte på att det kan vara någon annan som lyckats. Det är inte konstigare än att det är en fråga om utbud och efterfråga.

 

Läs Henrik Dalgards ursprungsartikel: http://theeastpost.se/henrik-dalgard-varfor-gick-det-som-det-gick/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *