Om Friheten – John Stuart Mill

Om Friheten – John Stuart Mill

Av alla de filosofer och ekonomer som ryms under det tält som den klassiska liberalismen utgör är John Stuart Mill en av de mest kända. Få har lagt fram ett sådana välskrivna och inflytelserika argument för yttrandefriheten och individuell frihet som Mill. Men det är också få som landar så principiellt fel som honom. Den här essän kommer just behandla styrkorna och svagheterna i Mills mest kända verk, On liberty. 

Redan under första sidan av On Liberty slås jag av Mills vältalighet. Det är få politiska filosofer som levererar sina teser med sådan finess som han gör. Det är också den första delen av boken som är den bästa.  I Om tanke – och yttrandefriheten levereras några av de mest kraftfulla argument för yttrandefriheten jag läst. Idén om att det är enskilda individer som utmanar de rådande strukturerna och kommer med nya idéer som för samhället framåt skulle många av dagens politiker behöva ta till sig.

När du som klassiskt liberal idag lägger fram teser om narkotikapolitikens ineffektivitet eller om hur sexköpslagen gör tillvaron otryggare för prostituerade möts du sällan inte av företrädare som är redo att ta debatten. Istället möts du av personer som undviker diskussionen eller rent ut av vill tysta ner dig. Att undvika att ta debatter tyder på två saker. Antingen är personen i fråga osäker i sina åsikter och betvivlar sanningsgraden i dem eller så anser sig personen på ett neizienskt sätt har rätten att resa sig över oss andra ”vanliga” människor och tysta ner åsikter för samhällets bästa. Dock visar Mill gång på gång i sin bok att förbjudandet av åsikter ligger långt från samhällets bästa. Idéer som för 100 år sedan var lika fasta som cement är idag splittrade i tusen bitar. Det mest slående exemplet på detta är religionens roll i samhället. När Mill försvarar de mest avskyvärda åsikters rätt att existera i samhällsdebatten tar han upp ateismen som en sådan avskyvärd åsikt. När On Liberty publicerades 1859 genomsyrade kristendomen Europa. Den låg som en dimma över varje utrymme i livet. Politik, utbildning, privatlivet exakt allt genomsyrades av de kristna lärorna. Idag 158 senare av ständig debatt och diskussion har religionen motats ut ur många av samhällets plan. Att religionen idag inte längre styr utbildning eller vårt rättssystem är idag en självklarhet, men det var det absolut inte då.

Något annat i vår samtid som Mill redan för 158 år sedan satte fingret på är det som han kallar för ”den allmänna opinionens censur”. Mill beskriver att den censur som kan komma från den kollektiva massan kan vara minst lika farlig som den som sker genom statens tvångsmakt. Att brännmärkas och bli utesluten från det sociala livet enbart för att hysa en avvikande åsikt är onekligen något som man kan känna igen sig i idag. Den snäva åsiktskorridor som går att se i dagens debattklimat rymmer exempelvis ingen som helst kritik mot varken välfärdsstaten eller sexköpslagen. Om Sverige ska komma till bukt med många av de problem som landet idag står inför är en fri marknad av idéer det centrala. Det är när olika idéer bryts mot varandra som de mest värdefulla idéerna hittas och det är just där lösningen på stora samhällsproblem ligger. Det är på tiden att Sveriges politiker och opinionsbildare tar debatten och inte stänger den ute.

Trots alla dessa kraftfulla argument fallerar Mills argument för friheten i teorin utifrån ett klassiskt liberalt perspektiv. Mill var en utilitarist vilket syns genom hela hans verk. Argumenten för yttrandefriheten och den individuella friheten landar tillslut alltid i att dessa fundamentala friheter enbart kan motiveras utifrån det allmännas bästa. Att underordna individen kollektivet på det här sättet är farligt. Om det skulle visa sig att samhället faktiskt skulle bli bättre om en viss åsikt förbjöds skulle Mill utifrån sitt perspektiv inte ha några som helst problem med att förbjuda åsikten i fråga. I samhällen som sätter det allmännas bästa först kommer alltid individen krossas under kollektivets tyngd.

Ett annat tydligt exempel på vilka konsekvenser ett utilitaristiskt perspektiv är Mills syn på uppdelningen mellan den individuella och den allmänna sfären. Enligt Mill kan endast de områden och de aktioner som enbart berör individen själv räknas till den individuella sfären. Det leder till att exempelvis produktionen av varor som berör fler än en individ skulle falla inom den allmänna sfärens ramar. Mill tar själv upp just detta exempel och menar att företag som säljer varor som kan vara farliga för allmänheten som exempelvis giftiga ämnen kommer behöva att regleras kraftigt för det allmänna bästas skull. Att utgå från ett utilitaristiskt tankesätt likt Mill kan inte bara vara ett hot mot den individuella friheten på ett socialt plan utan det kan även vara ett hot mot den fria marknaden.

Att läsa John Stuart Mills Om Friheten är ett måste för all som är intresserade av politisk filosofi. Det är som sagt få som presenterar sådana välskrivna och kraftfulla argument för den individuella friheten. Mill bör dock läsas enbart för argumentens skull. Om man söker djupare filosofiska bevis för negativa rättigheter eller den fria marknaden bör man leta upp en annan filosof. Om man köper Mills utilitaristiska tankesätt hamnar man lätt på ett sluttande plan som kan leda till ett samhälle som inte alls innehåller de frihetliga principer den engelska filosofen själv skattade så högt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *