Johannes Nathell: Äntligen får vi arbeta för oss själva!

Johannes Nathell: Äntligen får vi arbeta för oss själva!

Lars Anders Johansson skrev i Timbros tidsskrift “Smedjan” 17 juli 2019; ”Grattis, skattebetalare”. Vad har vi gjort för att förtjäna denna gratulation? Jo, det är nämligen så att i torsdags inträffade den så kallade “Skattefridagen” i Sverige. Från och med nu går inte den genomsnittlige svenskens intjänade pengar till det offentliga utan äntligen börjar denne arbeta in pengar åt sig själv. En svensk som har 30 000 kronor i månadslön betalar idag 53 procent i marginalskatt till det offentliga, arbetsgivaravgifter och punktskatter inräknade. Vi i MST Linköping anser att denna siffra är för hög.

Ämnet skatter är ett oerhört väldiskuterat ämne i Sverige och det finns en tydlig höger-vänsterkonflikt där vi till höger vill sänka skattetrycket och där de till vänster inte tvekar för att höja detsamma. Syftet med den här artikeln är att diskutera Sveriges skattetryck ur två perspektiv, dels ur effektivitetssynpunkt och dels ur ett frihetligt sådant.    

Ekonomi är läran om hushållning av knappa resurser. Skattepengar är i synnerhet en knapp resurs. Det är nämligen inte så att skattepengar växer på träd som politiker kan plocka ifrån när behovet finns utan skattepengar inkommer tack vare driftiga företagare, innovativa entreprenörer och av människor som går till jobbet varje dag. Med tanke på att det primärt inte är politikernas pengar utan skattebetalarnas gäller det därför att hushålla med dem och använda dem på effektivast möjliga sätt. Frågan är då om våra politiker använder våra skattepengar på det mest effektiva sättet? 

“Vad får jag för pengarna?” sade Leif Östling angående Sveriges höga skattetryck och uttalandet skapade stor debatt i Sverige. Det gäller att hela tiden ställa frågan till sig själv vad man som skattebetalare får tillbaka när vi svenskar lever i ett av världens högsta skattetryck. Ta sjukvården som exempel. Jämför man exempelvis antalet patienter som en läkare behandlar varje år går det att konstatera att en genomsnittlig läkare i OECD behandlar mer än 3 gånger så många patienter som deras svenska kollegor. Det rimmar illa med det faktum att Sverige är ett av dem länderna som har högst utgifter för hälso/sjukvård som andel av BNP och att vi ligger nära botten när det gäller patientnöjdhet. Problemet är uppenbarligen inte brist på resurser utan snarare att resurserna inte används effektivt. Det gäller inte bara sjukvården utan gäller i offentlig verksamhet överlag. Skulle skattepengarna användas mer effektivitet skulle det garanterat ges utrymme att sänka skatten och därtill skulle vi få bättre och mer sjukvård per skattekrona.

Det finns också forskning som visar att vårt höga skattetryck inte är till vår fördel och att vi förmodligen kan tjäna på att sänka skatten. I Sverige betalar vi först och främst en kommunalskatt på ungefär 33 procent som kan variera lite beroende på var i landet invånaren bor. Har man däremot en månadslön på ca 40 000kr och uppåt tillkommer den statliga inkomstskatt på 20 procent. Marginalskatten på den del som överskrider brytpunkten är nu 53 procent. På högre inkomster, från ca 60 000kr och uppåt tillkommer även den så kallade värnskatt på 5 procent vilket innebär en total marginalskatt på 58 procent på den del som överskrider brytpunkten. Denna siffra kan upplevas som orimligt hög. Bland annat Timbros chefsekonom Jacob Lundberg har visat att ett avskaffande av värnskatten inte skulle leda till några inkomstbortfall för det offentliga på grund av att incitamentet för att arbeta då ökar. I Timbrorapporten “Platt skatt för ökade intäkter” från 2016 förutspår han att ett avskaffande av statliga inkomstskatten är självfinansierande och att det faktiskt är möjligt att det offentliga tvärtom skulle tjäna på att avskaffa den och skattetrycket skulle bli mer samhällsekonomiskt optimalt.

Ett perspektiv som är viktigt att diskutera också är det ideologiska perspektivet. Som liberal är frihet otroligt viktigt. Därför är sänkt skatt ett sätt att ge individen mer frihet över hur hon ska disponera sin inkomst och därmed över sitt eget liv. Att ha friheten att få disponera över de tillgångar man äger och har skapat är helt grundläggande! Att betala högre skatt än absolut nödvändigt är problematiskt av flera anledningar då det innebär att individens frihet att disponera över sina tillgångar inskränks på bekostnad att hon hamnar i ett oproportionerligt beroende till det offentliga. Dessutom är det också problematiskt att det offentliga uppenbarligen inte hushåller med skattepengarna på ett effektivt sätt vilket gör att individen får mindre tillbaka än vad hon betalar in samtidigt som hon i så fall har en lägre disponibel inkomst att bestämma över. Som liberaler bör vi begränsa statens inflytande genom att förflytta makt från staten till individen. Det finns därmed inget egenvärde i att ha en skattenivå för att optimera skatteintäkterna. De flesta liberaler är överens om att vissa saker behöver finansieras tillsammans såsom försvaret, rättsväsende och polis så därför är det legitimt för det offentliga att ta in skatteintäkter. Dock skulle denna skattenivå med största sannolikhet kunna vara betydlig lägre än den vi har idag. Än en gång, gång grattis till alla svenska skattebetalare på Skattefridagen och låt oss kämpa för att denna dag firas betydligt tidigare under kommande år.

Johannes Nathell: Ordförande MST Linköping

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *