Johan Nordlander: Det är skillnad på vetenskap och vetenskap

Johan Nordlander: Det är skillnad på vetenskap och vetenskap

 

Under sent 1700-tal så började nationalekonomin växa fram genom främst Adam Smith. Det går även att hävda att hans idéer senare även möjliggjorde för den industriella revolutionen. Det som dock är viktigt att ta fasta på i den meningen är ordet idéer. För det var med hjälp av logiska resonemang som den tidiga nationalekonomin kom till. Det är därför som många av dem stora tidiga nationalekonomerna i grunden var filosofer.

Det finns flera anledningar till att vi hamnat här. Den främsta anledningen är att det har varit svårt att utvärdera mätdata inom nationalekonomin. Det är ett problem som än idag är högst närvarande för nationalekonomer. Idag har vi ändå stora digitala databaser att utgå ifrån och kraftfulla datorer för att kunna hitta mönster.

Inom ekonomin blir det också väldigt svårt att isolera påverkan av exempelvis en skattesänkning inom ett intervall, med en tillräckligt hög säkerhet, som gör det möjligt att dra några hållbara slutsatser från det. Det beror främst på att proverna kommer att vara utsatta för stark yttre påverkan. Intervallet blir till följd av detta väldigt stort och det blir därmed svårt att dra några slutsatser med en betydande säkerhet.

När nationalekonomin ska hantera det här problemet kan det vara bra att implementera en kontrollgrupp. Det för dock med sig andra problem. Om det till exempel handlar om effekterna av en skattesänkning är det dock omöjligt att blinda försökspersonerna. För det går ju inte ta reda på effekterna av en skattesänkning om ingen vet om att den finns.

Alla dessa problem med att bedriva forskningen under vetenskapliga villkor har gjort att det eftersökts andra metoder än vetenskapliga för att göra verkligheten begriplig. Framförallt i nationalekonomins vagga under 17- och 18-hundratalet blev det väldigt vanligt. Det har gjort att många typer av ideologiskt motiverad forskning har kunnat bära tyngd. Detta trots att det kastas en kraftig skugga av bias över hela forskningen. Forskningen är nog fel ord att använda här. Logiskt resonemang passar nog bättre.

För att få fram något konkret om det här med bias tänkte jag lyfta ett ämne som är kraftigt omdebatterat. Det är frågan om hur en persons beteende förklaras av arv eller miljö. Idag så menar forskarna på att båda delar är ungefär lika viktiga för hur en person är, med en knapp övervikt för arvet.

Här så har det dock genom historien vuxit fram slutsatser dragna från kraftig bias. Där den rasbiologiska vetenskapen hävdat att arvet spelat en mycket större roll än vad det faktiskt gjort. Samtidigt som det inom den psykologiska och sociologiska vetenskapen istället hävdats det omvända. För att beskriva det med ord så kan uttrycket ”When you are a hammer everything looks like a nail.” hjälpa till. Här brukas det pratas inom forskarvärlden om att det finns ett konfirmeringsbias. Ingen forskare vill ju dra slutsatsen att ens egen forskning är överskattad. Speciellt inte när det blir allt svårare att få ekonomiskt stöd som forskare, men mer om det senare.

Det är just detta som sedan blir problemet när filosofer ska skriva om nationalekonomi. De tar med sig sin filosofi in i forskningen för att sedan i varierande medveten grad bedriva en forskning för att bekräfta att deras filosofi korrekt beskriver hur världsekonomin fungerar. Därför tänker jag att uppmana dig jag att alltid ställa dig själv frågan:

”Vad vill den här författaren att jag ska ta med mig från den här texten?

Inom det här området kan jag med en högst anekdotisk bevisföring känna igen mig. Det blir lätt för en ideologiskt präglad person inom Moderata Ungdomsförbundet att slukas upp av sin egen ideologiska övertygelse. Då tenderar det att bli så att personen i fråga inte granskar något som stöttar sin egen världssyn lika kritiskt som något som inte gör det. För att komma till bukt med det här problemet rekommenderar jag dig som läsare att försöka att vara klart mer kritisk mot det du läser som du håller med om, än det du inte håller med om. Även om du tror att du är kritisk mot det du läser kommer du inte alltid att vara det. Det beror på att vi människor mår bra av att ha rätt och få vår världsbild bekräftad.

Det finns dock fler problem som tornar upp sig för vetenskapens framtid. I en allt mer marknadsekonomisk värld blir vikten att säkra ekonomiskt stöd för sin forskning allt viktigare. Tyvärr är det också så att forskning som attraherar ekonomiskt stöd sällan är den mest nödvändiga för att föra vetenskapen framåt.

Forskningen som brukar få lätt att attrahera ekonomiskt stöd, i förhållande till hur relevant den är, är forskning som involverar något populärt livsmedel. Vin och choklad brukar ofta figurera som det. Forskningsrapporten ska också väldigt gärna ha en slutsats som är kraftigt chockerande. Det är därför det tycks komma en ny studie i veckan om huruvida vin eller choklad är bra eller dåligt på att förebygga cancer.

Samtidigt som sensationsvetenskapen vinner ekonomiskt stöd blir det allt mindre ekonomiskt lönsamt att replikera studier. Att replikera en studie innebär att en forskare testar om det som en annan forskare kommit fram till verkligen håller när det testas igen. Det är den enskilt viktigaste forskningen för att slutsatser ska kunna uppnå hög vetenskaplig förankring. Så länge det inte finns ekonomisk lönsamhet i det riskerar dock vetenskapen som arbetsmetod att devalveras.

Ett vanligt problem som uppstår till följd av detta är när forskare försöker leta efter saker som har en statistiskt signifikant korrelation utifrån deras stickprov så kontrolleras inte de studierna tillräckligt mycket. Forskare som använder den här typen av metoder har ofta stora ekonomiska summor att vinna på det. Det mest kända exemplet på det här är forskaren som hävdade att det fanns ett samband mellan autism och vaccin.

Jag tänker också lyfta ett begrepp som väldigt ofta används på fel sätt, korrelation. Användningen av korrelation har också en tendens att vara roten till en stor del av den icke seriösa forskning som vi ser idag. Jag skrev ju tidigare upp några saker som du borde ta med dig från den här texten. Jag tänker passa på att lägga till ytterligare en sak att ta med dig. Det är en fras som bankas in stenhårt hos varenda statistik student.

”Korrelation innebär inte att det finns kausalitet.”

Att det finns en korrelation kan bero på att två saker bara slumpvis hänger ihop eller att de är båda beroende av samma sak. Ett annat exempel är att beroendet är det omvända som påstås. Ett vanligt sådant exempel är att om en spindel kryper in i huset så kommer det regna. Så var försiktig med att dra slutsatser om varför två saker hänger ihop.

Jag har räknat upp några exempel på vetenskaps stora hot. Det allra största har jag dock inte kommit till än, Dunning-Kruger effekten. Den innebär i korthet att en inkompetent person inte har kompetensen att förstå att personen ifråga är inkompetent. Det här problemet syns väldigt ofta inom MUF (och förmodligen andra politiska ungdomsförbund, men där är jag inte medlem). För genom att använda sig av ideologiska skygglappar så kan många bisarra påståenden läggas fram.

Ett tydligt exempel på det är när Leila Ali Elmi röstades in i riksdagen och anklagelserna om klanröstning började spridas. Då spreds det väldigt mycket märkliga åsikter, som borde krävt väldigt trovärdig information. Epicentrumet för detta var Rebecca Weidmo Uvells (tydligt exempel på Dunning-Kruger) sociala kanaler. Då var det väldigt populärt att hävda att Moderaternas dåliga valresultat i utsatta områden berodde på klaner. Åsikten att vi knappt varit där och kampanjat hade tydliga problem att vinna kraft.

Tidigare har det funnits en kultur om att man inte ska läsa om döda gamla gubbar inom Moderata Ungdomsförbundet. Det är också fel väg att gå. För det finns mycket viktiga värderingar och filosofiska resonemang att hämta därifrån. Samtidigt så måste allting som läses ifrågasättas och även placeras in i kontexten som det skrevs inom. Adam Smith, Frederic Bastiat och många andra tidiga nationalekonomer har vi mycket att lära av. Deras syn på nationalekonomi kan vi dock behöva läsa med ett par nypor salt.

Lite tips på videor och böcker:
Frans Emma, Larmrapporten
Last Week Tonight with John Oliver, Scientific Studies

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *