Henrik Dalgard: The righteous mind – en recension

Henrik Dalgard: The righteous mind – en recension

Det flesta böcker jag läser idag får mig antingen att gillande nicka med eller att bekymrat rynka på pannan. Den här typen av böcker presenterar redan kända teser men presenterar dessa på ett nytt sett. Ibland läser jag dock böcker som inte får mig att halvhjärtat nicka med eller trött rynka på ögonbrynen utan istället ger mig verbala lavetter genom varje kapitel och efter sista sidan får mig att se tillbaka på den person man var innan läsningen av boken som en ignorant okunnig person. Jonathan Haidts The righteous mind är just en sådan bok.

I The righteous mind redogör psykologen Jonathan Haidt för uppkomsten av moral och ideologier samt vilken effekt moral och ideologiska system har på enskilda människor och samhällen. Genom boken driver Haidt en omskakande tes, att känslor kommer först och rationalitet sist. De åsikter och värderingar som vi människor håller grundar sig oftast inte som vi kan tro på rationella tänkande utan istället på känslomässiga intuitioner. När människan ställs inför ett moraliskt problem får hon oftast en snabb känslomässig intuition om vad som är rätt eller fel. Genom sin egen och sammanställande av andras psykologiska forskning visar Haidt att det är just denna magkänsla som ligger till grund för människans moraliska åsikter. De rationella förklaringar vi alla har till våra åsikter är oftast bara efterkonstruktioner som vi intalar oss är den egentliga grunder till åsikten.

Anledningen till att alla människor inte hyser exakt samma åsikt är att dessa känslomässiga intuitioner skiljer sig från människa till människa, det som vi normalt sett brukar benämna som olika personlighetstyper. Människor som ligger till vänster på det politiska spektrumet grundar exempelvis oftast sina åsikter på känslor som omhändertagande och rättvisa medans personer till höger grundar sina åsikter på känslor som lojalitet och frihet från förtryck. Detta faktum visar att de politiska åsikter som en individ hyser inte enbart är produkten av dennes rationella tänkande och uppväxtmiljö utan även av dennes biologiska arv.

Är vi då deterministiskt inställda till att ha de åsikter vi har? Svaret på den frågan är enligt Haidt nej. Trots att vi på grund av vår evolutionära design är försedda med olika personlighets drag bestämmer dessa inte helt vilka åsikter vi håller. Även om våra åsikter först grundar sig på intuitioner har vi förmågan att i efterhand tänka efter och fundera över om den där snabba magkänslan egentligen var korrekt. Dock är denna eftertänksamhet något som människan sällan använder sig av.

Läsningen av The righteous mind var för mig som tidigare haft en stor tilltro till människans rationalitet och förmåga att härleda sig fram till olika sanningar väldigt omskakande. Jag låg innan läsningen av boken nära Platons tes om att det mänskliga förnuftet är en näst ofelbar konstruktion som är vår säkraste väg till sanningen. När Haidt sedan så träffsäkert visar att det inte är förnuftet utan oftast våra känslor som är grunden till de åsikter vi håller får det sannerligen en att tänka efter. Innan jag fick dessa verbala käftsmällar var min utgångspunkt att människan måste åtgå från de rätta moraliska axiomen för att kunna resonera sig fram till rätt slutsatser. Nu är snarare min utgångspunkt att vi måste hitta sätt att resa oss över våra känslomässiga intuitioner för att på så sätt nå fram till en nyanserad diskurs.

Trots att Haidt forskning visar på att människor på egen hand har ytterst svårt att bortse från sina känslobaserade åsikter har de desto lättare att tänka efter vid interaktionen med oliktänkande. När vi möter människor med andra åsikter än våra egna ökar alltså sannolikheten till att vi tänker efter och höjer oss över våra känslor. Denna insikt har nu fått mig att lägga större vikt vid processer, likt den spontana ordningen, där olika tankar och idéer byts mot varandra för att till slut föra fram den mest gångbara idén.

Nästa gång ni träffar en person som hyser en annan åsikt än er egen, utgå då inte direkt ifrån att personen har fel. Försök att sätta er in i hur personen tänker, hur hon känner och vilka moraliska principer hon utgår ifrån. Om ni gör det kan ni antingen lära er något nytt och komma fram till en ny mer välgrundad åsikt eller faktiskt övertyga personen i fråga om att det du som har rätt.

The Righteous mind erbjuder, i alla fall fölr mig, en helt ny syn på moral. Boken presenterar dessutom det evolutionära ursprunget till människans mest grundläggande känslor och hur dessa påverkar människan idag. Han tar sig även med en otrolig ödmjukhet om politikens olika ideologier och menar att sanningar kring moral och det bästa sättet att organisera samhället går att finna hos andra ideologier. Läsandet av The Righteous mind är helt enkelt ett måste för alla som vill få en djupare förståelse kring moralens ursprung och som vill få ett fönster in till hur meningsmotståndare tänker och resonerar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *