Henrik Dalgard: Därför är jag inte konservativ 2.0

Henrik Dalgard: Därför är jag inte konservativ 2.0

I dagens borgerliga sfär ses liberalismen och konservatismen som två vänner. Två vänner som kompletterar varandra och som måste samarbeta för att de båda ideologierna ska kunna fungera i praktiken. Historiskt har det dock inte sett ut så. Historiskt har liberalismen och konservatismen varit varandras motpoler. De har stått på var sin sida om många centrala politiska strider och de båda ideologierna grundar sig i två helt olika syner på människan och på samhället. Från mitt klassiska liberala perspektiv anser jag att många av de problem och fel som samhället dras med idag grundar sig i den konservativa ideologin. Det är dags att debatten mellan liberaler och konservativa återigen förs upp på dagordningen för att bena ut var ideologierna överlappar och var de inte gör det. Den här texten är ett försök att återuppliva denna uråldriga debatt. Precis som en viss österrikisk nationalekonom en gång gjorde kommer jag förklara varför jag inte är konservativ.

Den konservativa tänkare som idag försvarar ideologin bäst är Jordan B Peterson. Den kanadensiske professorn är även känd för att förespråka att angripa meningsmotståndares argument där de är som starkast och inte som svagast, att göra en så kallad stålgubbe av motståndarens position. Det rådet tänkter jag använda mig av här. Dels för att det är intellektuellt ärligt men också för att det ger mig möjligheten att definiera den konservatism jag senare kommer att argumentera emot.

Konservatismens kärna ligger i synen på samhällsförändring. Kort beskrivet ska det som fungerar i samhället bevaras och det som inte fungerar utvecklas, dock i en måttlig takt. Argumentationen för att bevara det som fungerar grundar sig egentligen på en teori som går under flera olika namn – nationalekonomen Fredric Hayek benämnde den som den spontana ordningen, psykologen och filosofen Carl Jung kallade den för moraliska arketyper och biologen Richard Dawkings kallar den memer. Dessa olika personer har olika perspektiv på teorin men kärnan är den samma.

När vi människor handlar i världen förmedlar vi en stor mängd information. När jag skriver den här texten förmedlar jag en viss typ av information, när en fabriksarbetare arbetar förmedlar han en annan och när en präst står på söndagen och predikar förmedlar han ytterligare än. När vi människor sedan interagerar med varandra kombineras all den information som ligger till grund för var enskild människas handlande och komplexa system börjar växa fram. Det är just det som händer i ett företag när varje medarbetare genom sitt arbete bidrar till att slutprodukten formas, eller när moraliska system växer fram som en konsekvens människors livserfarenheter. Hayek beskrev framväxten av dessa system som en evolutionär process där det som inte fungerar slås ut men det som fungerar bevaras.

De gamla system som vi ser i dagens samhälle, system som samhällets institutioner eller värderingssystem som kristendomen, grundar sig alltså enligt konservatismen i den samlade kunskapen som uppkommit när miljontals människor interagerat med varandra under historiens gång. Inte nog med det, dessa framväxta system är enligt konservatismen det som håller det moderna samhället samman. Det är religion, traditioner och gamla institutioner som utgör grunden i vårt samhälle – utan dem skulle vi störta tillbaka ner i barbariet. Utan exempelvis kristendomen med sin uråldriga kunskap om hur vi människor ska agera moraliskt i världen skulle västvärlden dyka ner i en tillvaro av nihilism och misär.

Mot den bakgrunden, hur kan vi liberaler våga ifrågasätta dessa gamla system? Hur kan vi säga emot all denna uråldriga visdom? Hur vågar vi ifrågasätta de kuggar som håller det västerländska samhället samman?

De motfrågor som konservativa ställer till oss liberaler är relevanta och deras argumentation är stark. Men även om argumentationen är stark är vissa av dess centrala antaganden felaktiga. I grund och botten tror jag på teorin om den spontana ordningen. Vad jag dock inte tror på är att alla system som utvecklas genom den är perfekta. Vi människor är inte fullt rationella – våra hjärnor är inte felfritt utvecklade organ som alltid fattar rätt beslut eller inhämtar exakt rätt information. Det betyder att den information som vårt handlande grundar sig i inte alltid är korrekt. Det finns helt enkelt buggar i systemet. Vi människor har exempelvis en tendens att beskåda verkligheten omkring oss och förhastat leta efter mönster i den, mönster som vi sedan agerar efter. Det tydligaste exemplet på detta är framväxten av religion. För tusentals år sedan när vi människor inte hade kunskapen om fysikens eller kemins lagar var världen en förvirrande plats. När en blixt sprakade till på himlen var det därmed helt rationellt utifrån den information människan då besatt att anta att denna blixt orsakades av någon eller något. Att den orsakades av en övernaturlig entitet som hade stor kontroll över världens och människans utformning. Utifrån det antagandet grundade människan sedan sitt levnadsätt och moral. Med den information vi har idag vet vi dock att det grundantagandet, att en existensen av denna övernaturliga entitet, var fel.

Det är just där som en av konservatismens djupaste felslut ligger. Ideologin tenderar att försvara gamla framväxta system trots att vi idag vet att de vilar på helt felaktiga antaganden. Idag vet vi med största sannolikhet att det inte finns en övernaturlig entitet som övervakar oss, som har bestämt hur vi människor ska leva och som bestämmer vad som händer med oss efter döden. Därmed med är det inte rimligt att organisera varken vår moral eller vårt samhälle utefter ett sådant system. Konservativa måste helt enkelt inse att de system som utvecklats genom den spontana ordningen inte är perfekta. Det krävs att vi ständigt kritiserar, debatterar och utvecklar dem. Troligtvis kommer nästkommande generations människor sitta inne med mycket kunskap som vi idag inte har tillgång till och vilja förändra samhället utifrån den nyvunna informationen. Det vore då ignorant från vår sida att helt blunda för den nyvunna kunskapen och försvara de gamla ordningarna.

Det andra stora felslutet som konservatismen gör är att påstå att det är de gamla ordningarna som håller samhället samman och förhindrar oss från att störta tillbaka ner i barbariet. Tvärtom har de gamla ordningar varit det som hållit tillbaka mänsklighetens utveckling.

Det var den katolska kyrkan som satte ett kyskhetsbälte kring människans intellekt och hindrade henne från att tänka själv. De var de som gav sig själva ett monopol på forskning och vetenskap och aktivt förföljde och bestraffade de som vågade tänka själva. Det var den gamla familjestrukturen, tankesättet att det var familjen och kollektivet som gick först som hindrade människor att söka nya yrken, nya idéer och nya upplevelser.

När dessa gamla strukturer började upplösas, när katolska kyrkan började tappa monopolet på vetenskap, när den gamla familjestrukturen började upplösas, då frigjordes individen. Då kunde hon börja tänka själv. Då kunde hon uppfinna, arbeta,  göra precis det som passade hennes egna intressen. Det var först vid denna frigörelse som samhället började blomstra på riktigt. Det var när människor fick tänka fritt och använda sin skaparkraft som vi såg en välståndsexplosion som aldrig förr. Det var när individen sattes framför kollektivet som stabila institutioner som skyddade äganderätt och yttrandefrihet började utvecklats. Det var när vetenskap och empiri sattes framför dogmatiskt tänkande som vi snabbare och snabbare började lära oss mer om världen runt omkring oss och oss själva. Det var helt enkelt när de gamla ordningarna raserades som samhället började blomstra på allvar.

Att enbart försvara en institution eller ett moraliskt system med argumentationen att det utvecklats spontant och innehar en stor mängd information räcker inte. Det krävs att vi ständigt använder all ny information och idéer för att kritisera de gamla ordningarna och på så sätt föra samhället framåt. För det just så den spontan ordning ska fungera.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *